Äkta Hussvamp (Serpula lacrymans)

Förekomst

Äkta Hussvamp kan förekomma överallt i byggnaden i förbindelse med mur- och träverk, betong, insatslera, isolering med mera. Angrepp av Äkta Hussvamp uppstår normalt i förbindelse med otätheter i takbeläggningar, slitna hängrännor och stuprör, läckande brunnar och vid genomträngning av terrängfukt. 
Har hussvampen väl börjat kan den med hjälp av sitt speciella strängmycel hämta och transportera vatten över större avstånd och på så vis väta ner nya delar av konstruktionen. Därmed kan den fortsätta sin tillväxt och breda ut sig från källare till vind. Äkta Hussvamp kan breda ut sig långt in i byggnadens dolda konstruktionsdelar, t.ex. bakom paneler, i kavitetsväggen, i fogarna, i murverket, bakom de inmurade takstolarna o.s.v. innan man upptäcker angreppet. 
Äkta Hussvamp bildar oxalsyra för att bryta ned träcellernas hårda kappa av hemicellulosa, så den får tillträde till cellulosafibrerna. För att kunna reglera syrabalansen behöver svampen kalk från fogar, tegelstenar, puts eller mineralull, ja till och med polyuretanskum. Den Äkta Hussvampen föredrar stillastående, fuktig luft, en fuktkvot på mellan 20-30 % och en temperatur under cirka 25°C. Tillväxten stannar av när temperaturen överstiger 25°C, och svampen dör när temperaturen passerar 37°C. Däremot kan den växa även vid nollpunkten. 
Äkta Hussvamp är under optimala förhållanden en mycket aggressiv tränedbrytande svamp. Där andra tränedbrytande svampar kan använda många år för att bryta ned virket, ser man vid angrepp av Äkta Hussvamp ofta en total nedbrytning av det angripna virket inom loppet av några få månader även vid kraftigt dimensionerat virke.

Fruktkropp

Fruktkroppar från Äkta Hussvamp ses ofta vid angrepp i byggnader. När fruktkropparna syns, är angreppet oftast långt framskridet. Även om angreppet finns i mörka konstruktioner, söker sig mycelet mot ljus där fruktkroppen bildas – t.ex. vid ett källarfönster, på trappsteg, en golvsockel eller kring ett lysrör. Fruktkroppen har ofta formen av en platt skiva, orangea- eller chokladbrun i mitten och med en förtjockad vit rand runt om. I vissa fall ses även konsolbildningar. Den brunaktiga färgen orsakas av många miljoner sporer som hussvampen producerar för att formera sig. Därför ses ofta bruna till orangea-bruna, dammiga beläggningar längs golvsocklar, panel etc. kvarlämnat av en fruktkropp någonstans i konstruktionen

Mycel

Vid helt färska angrepp ses kraftig utveckling av ett bomullsliknande, snövitt mycel ofta med citrongula vattendroppar. När mycelet blir lite äldre skiftar färgen till en gråaktig ton. Det bildas gradvis tjockare strängar. Under välutvecklade hussvampangrepp ses ofta meterlånga, blyertstjocka strängar. Karakteristiskt för strängmycelet är att det vid uttorkning blir stelt och hårt samt kan brytas med en smäll. Strängmycel från andra tränedbrytande svampar har inte denna egenskap.
Ibland ses istället för strängmycel ett gråaktigt, pergamentliknande mycel som kan dras av virket eller murverket i flagor. Detta ytmycel ses vanligtvis på undersidan av golvplankor, panelbaksidor o.s.v.

Nedbrytning

Under nedbrytningen förlorar träet största delen av sin vikt och det spricker tvärs över fiberriktningen (brunröta, se sidan 65) med 5-10 cm stora sprickklossar som resultat, ofta blandat med gråaktigt mycel och strängar. Både fiberbandet och kärnan bryts ned.

Bekämpning

Levande mycel från Äkta Hussvamp kan transportera vatten bort till ett torrt område i byggnaden och där väta virket för att därefter angripa och bryta ned det. Det är därför mycket viktigt att lokalisera det totala skadeomfånget innan man kan påbörja själva bekämpningen av hussvampangreppet. Förbises ett område med ett angrepp av Äkta Hussvamp i byggnaden kan hela restaureringen vara förgäves. Det är därför nödvändigt att utföra en systematisk undersökning av angreppets omfattning och utifrån det utarbeta en behandlingsplan. För att säkerställa att man lyckas bekämpa alla förekomster av mycel, inräknas en säkerhetszon på en meter. Det rekommenderas att kontakta en konsultfirma med specialisering på räckviddsbestämning av Äkta Hussvamp. Alternativt kontakta Protox ApS (+45 7550 4022).
Idag finns flera olika behandlingsmetoder. Kemisk behandling kan kombineras med värmebehandling i form av högfrekvensstrålning och mikrovågor. På så vis kan det i långt större utsträckning än förut utföras mer skonsamma behandlingar i t.ex. skyddsvärda/ fredade byggnader.

I trävirke:

Den vanligaste bekämpningsmetoden är förmodligen fortfarande att allt angripet virke avlägsnas från byggnaden och därefter destrueras. Det gamla virket ersätts sedan med nytt tryckimpregnerat virke (NTR klass AB). Snittytor på gammalt och nytt virke impregneras med ProtoxSvamp. Mätning utförs enklast genom injicering med impregneringsventiler. Alternativt doppas och/eller utförs upprepade påstrykningar eller sprutningar.

I murverk:

Kraftigt angripet och försvagat murverk avlägsnas. På murverk som ska behandlas knackas putsen bort. På kraftigt angripen mur med virkeskontakt, till exempel balkändar, takstolar, fönsterkarmar och trappfästen ska fogar krafsas ur med cirka 2-3 cm djup. Eventuellt bränns murverket med en skärbrännare varmed rester från hussvampmycel i fogarna bränns bort. Efter detta behandlas området med ProtoxSvamp och murverket fogas genast igen. Behandlingen med ProtoxSvamp upprepas varefter muren kan rappas eller putsas. Vid mindre djupgående angrepp kan man eventuellt låta bli att krafsa ur fogarna. 

Om kraftigt angripet murverk inte avlägsnas ska det omkring det angripna området sättas in ett skyddande membran med ProtoxSvamp - antingen genom behandling av murverk som tas ner i ränder eller genom impregnering med impregneringsventiler.

Retur til ProtoxSvamp